Kallas ibland skämtsamt för Sveriges rikas lag men skämt åsido så är lagar en ganska allvarlig sak. Fyra grundlagar är grundläggande för alla andra lagar och styr hur lagar och förordningar skall tolkas. Dessa är regeringsformen (förkortat RF), successionsordningen (förkortat SO), tryckfrihetsförordningen (förkortat TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (förkortat YGL). “Land skall av lag byggas” är ett uttryck som eventuellt kan tillskrivas landsfadern Birger Jarl men som senare togs som Karl den XV:s valspråk. De första skrivna lagarna är äldre Västgötalagarna som troligen skrevs av Birger Jarls halvbror, lagman Eskil Magnusson någon gång under 1200-talet. Där var olika ägodelar viktiga, stöld bestraffades med döden. För andra förseelser utdömdes böter enligt en straffskala. Lägst belopp fick man betala för att exempelvis åka över en sådd åker. Högst bötesbelopp dömdes den till som dödade en fri man. Att döda en god träl var billigare. Men om man tog ihjäl sin hustrus älskare när denne låg i sin egen äkta säng gick man helt fr

Lagens mening

Den allra första grundlagen tillskrivs kung Magnus Eriksson, dessa togs i bruk omkring år 1350. Då hade städer och landskap sina egna lagar och kungen ville förena dessa till samlade regler vilket han genomförde. Dessa lagar finns nedskrivna och förvaras i Kungliga biblioteket, innehåller ett 90-tal skrifter. De kan dateras till 1430-talet. Under åren blev regeringsformen allt viktigare och en reglering som infördes 1809 gällde ända tills 1974 då den kompletterades och skrevs om. Detta arbete hade pågått sedan andra världskriget då regeringen ville minska kungens makt. Kungens ställning och hur konungamakten skall fortlöpa regleras av successionsordningen. Tryckfrihetsförordningen innehåller det grundläggande för diskussion och mötesfrihet. Yttrandefrihetsgrundlagen skall garantera medborgarens rätt att uttrycka sin åsikt i tal och skrift.

Nya vägar för lagar

Lagsamlingen finns numer i en bok som heter Sveriges Lagar, alltsedan 1997. Den konkurrerar med Sveriges Rikes Lag som är mer rakt på sak. Sveriges Lagar bygger på avdelningar med rätt som exempelvis arbetsrätt, förmögenhetsrätt och straffrätt – i 29 olika avdelningar. Idag behövs egentligen inte någon av dessa tjocka böcker (som ofta kallas tegelstenar), då alla lagsamlingar kan läsas på internet. Med nätet har följt en del nya lagar som exempelvis lagen om distanshandel och personuppgiftslagen.

Lev som du lär

Lagarnas efterlevnad tillses av rättsväsendet, i första hand polisen men även sociala myndigheter har viss tillsyn. Ärenden där lagar brutits hanteras av åklagare och kan föras till domstol. Brottmål avgörs först i tingsrätt men kan föras vidare till hovrätt och i undantagsfall till högsta domstolen. I tvistemål mellan fysiska eller juridiska personer måste endera parten först stämma den andre. Andra typer av ärenden avgörs i förvaltningsdomstolar: Länsrätter har ersatts. Exempelvis behandlas sociala ärenden i sådan domstol. Överklaganden sker i kammarrätt och vissa ärenden kan beviljas prövning i högsta förvaltningsdomstolen. Alla sorters domslut kan i sin förlängning begäras att resning skall tillämpas, men beviljas sällan.